Vad är det vi måste sluta med?

De senaste 100 årens resa från jordbrukssamhälle till konsumtionssamhälle utmanar människans flera tusen år gamla förhållningssätt till sig själv, sin nästa och till sin värld. Vi har gått från odlare till konsumenter, och konsumismen har nu blivit så allomfattande att vi människor riskerar förtära allt – från den planet vi delar med allt annat levande till våra egna kroppar.

Frihetsförmedlingen

Frihetsförmedlingen

Sveriges största förmedlare av frihet

2040 beräknas människans infrastruktur väga tre gånger mer än allt biologiskt liv på jorden. 
Illustration: Visual Capitalist

Att kultur betyder odling tänker vi knappast på dagligdags när vi kanske läser kultursidorna, eller söker kulturstöd. Men vi bör inte glömma begreppets rot, eftersom hela vår civilisation och dess tanketraditioner tar sin utgångspunkt i människan som kulturvarelse, det vill säga odlare.

De senaste 100 årens omvandling av samhället,  från jordbrukssamhälle till konsumtionssamhälle, utmanar därför människans flera tusen år gamla förhållningssätt till sig själv, sin nästa och till sin värld.

För vad innebär det egentligen att vi nu slutat vara odlare för att i stället bli konsumenter? Ja, kort sagt att vi numera konsumerar, det vill säga förbrukar själva förutsättningarna för vår egen överlevnad. Och inte bara vår egen. Klimat- och artutrotningskrisen står som två gigantiska utropstecken efter detta konstaterande.

“Ordet konsumtion betyder att förbruka/sluka något.

I en värld med ändliga resurser blir ohämmad konsumtion liktydigt med missbruk; ett missbruk som i dag blivit så allomfattande och systematiskt att vi människor tycks förtära allt – från vår enda planet till våra egna kroppar, som även de konsumeras på olika marknader under en allt större del av vår utmätta livstid.

Under de senaste 40 åren har utvecklingen accelererat och nu gått så långt att det är rimligt att fråga sig om vi fortfarande är kulturvarelser? Det samhälle som så länge varit en kultur, i bemärkelsen odling, framträder nu snarare som en själlös struktur för självutplåning, administrerad av en kolossal digitaliserad byråkrati.

Den jordbrukande människan – som under årtusenden levt i någorlunda fruktbar och balanserad symbios med ekosystemen och andra planetära och samhälleliga förutsättningar – har därmed ersatts av den missbrukande människan.

Ett lika tankeväckande som skrämmande effekt av detta framkom 2020 när ett forskarteam vid Weizmann institute of science i Israel publicerade en studie i tidskriften Nature där de visade att människans infrastruktur numera väger lika mycket som alla levande organismer. På hela planeten.

Forskargruppen har länge studerat relationen mellan jordens biomassa, det vill säga alla levande varelsers vikt (minus vätskeinnehållet) och den antropogena massan, det vill säga den sammanlagda vikten av all mänsklig infrastruktur. För c:a 100 år sedan uppgick den antropogena massan till c:a 35 gigaton vilket motsvarar endast 3 procent av vikten av alla levande organismer, den totala biomassan på vår jord.

Men sedan dess har den antropogena massan fördubblats ungefär vart 20:e år, medan den totala biomassan lika stadigt minskat. Från och med cirka 2020 beräknas därmed den antropogena massan vara större än den totala biomassan på jorden.

Och den fortsätter att växa. Exponentiellt.

Så vad måste vi sluta med?


Illustration: Amanda Montañez


Illustration: anthropomass.org

Beräknade relationer mellan antropogenisk massa och biomassa
1910, 1940, 1980, 2020 och 2040:

Illustration: anthropomass.org

Mobildeln längst ned>

Specialfält för mobilvisning nedan. Ställ i så fall in responsive-visningar!

Frihetsförmedlingen är en självorganiserad myndighet, en tankesmedja och ett konstverk med uppdrag att stödja människors frigörelse från strukturer som låser dem inne i lönearbete och ekonomism.
Vår tids fixering vid jobbskapande och tillväxt framstår alltmer som ett hot mot både planeten och kommande generationer. Avancerad teknologi har radikalt ökat möjligheten att befria majoriteten från tvånget att lönearbeta, men används i dag främst för att skapa onödiga jobb som människor dessutom mår dåligt av att utföra. Samtidigt bestraffas de arbetslösa med systematiska tvångsåtgärder.
Frihetsförmedlingens viktigaste ansvar är därför att minimera och helst förhindra meningslös sysselsättning samt att motverka det generella kravet att stå till arbetsmarknadens förfogande. Förmedlingens övergripande målsättningar är att ge befolkningen stöd och struktur för frigörelse, att successivt öka det allmänna handlingsutrymmet och att inspirera till ett mänskligare samhällsbygge.
Frihetsförmedlingen initierades 2014 av konstnärerna Lars Noväng och John Huntington, vilka sedan starten gemensamt leder och utvecklar verksamheten.

Tillsammans kan vi sluta!

Tillsammans kan vi sluta är Frihetsförmedlingens stora kampanj 2022. Genom att bli mindre aktiv bidrar du till att göra Sverige till ett land där frihet, omsorgoch värdighet står i fokus, snarare än jobben, jobben och jobben.

Dela:

Genom att bli mindre aktiv bidrar du till att göra Sverige till ett land där frihet, omsorgoch värdighet står i fokus, snarare än jobben, jobben och jobben.

Men att sluta är för de flesta av oss lättare sagt än gjort. Inte minst eftersom de system och strukturer vi omger oss med i dagens samhälle är helt inriktade på att vi ska vara ständigt aktiva. Och på att alla problem ska lösas med hjälp av mer aktivitet.

Det här har vi gemensamt ägnat oss åt så länge att det känns oerhört konstigt att låta bli att göra saker. Samtidigt är det just det vi behöver träna oss på. Annars kommer vi aldrig kunna ställa om samhället mot hållbarhet.

Tillsammans kan vi sluta är Frihetsförmedlingens stora kampanj 2022. Men hur ska vi bära oss åt för att sluta, och sluta ordentligt?

Efter omfattande forskning har vi på Frihetsförmedlingen kommit fram till att allt slutande, såväl kollektivt som individuellt, praktiseras mest effektivt med stöd av en tydlig struktur. I korta drag genomförst slutandet därför bäst med hjälp av följande sjupunktsprogram:

  1. Identifiera vad du/ni behöver sluta med
  2. Välj metod (hur slutar du/ni mest effektivt med detta)
  3. Upprätta en genomförandeplan för slutandet
  4. Inled slutandet i enlighet med den uppsatta planen
  5. Genomför slutandet i enlighet med den uppsatta planen
    (om svårigheter med slutandet uppträder, analysera varför och gå därefter tillbaka till punkt 3. Upprepa till målet enligt punkt 4 uppfylls)
  6. Upprätta en förvaltningsplan för det som avslutats med hjälp av niopunktsprogrammet
    (planen ska säkerställa att inget ofrivilligt påbörjande inträffar)
  7. Bedriv sedan slutförvaltningen i enlighet med den uppsatta planen
    (om svårigheter med slutförvaltningen uppträder, analysera varför och gå därefter tillbaka till punkt 6 och kalibrera planen. Upprepa till målet enligt punkt 6 är uppfyllt.)

Råd, tips och hjälpmedel för effektivt slutande:

Du kan nå oss via kontaktformuläret på denna och många andra sidor på vår webbplats. Det går också bra att maila till info[at]frihetsformedlingen.se, eller kontakta oss via Frihetsförmedlingens Facebooksida.

❯ Kontakta oss

Om du som frihetsombud vill få besök av oss måste vi tyvärr säga nej i nuläget, eftersom beslut fattats att tills vidare inte genomföra några fysiska frihetsinspektioner. Vi får därför hänvisa till informationen om frihetstillsyn på hemsidan och uppmana till frivilliginsatser på fältet.

❯ Frihetstillsyn

 

Annat som kan underlätta slutande: 

1. Aktivitetsrapportering

Aktivitetsrapportering är och förblir frivilligt! Men är ett fantastiskt verktyg för att inspirera andra frihetssökande.

Så vi hoppas alltid få in massor av aktivitetsrapporter! Följ länken om du behöver instruktioner.

❯ Aktivitetsrapportera

Att dokumentera sina frihetsaktiviteter är alltid att rekommendera! För ändamålet finns en mycket användbar blankett, som ett hjälpmedel inom åtgärden särskild nystartsfrihet. Klicka på länken för blankett i pdf-format

❯ Månadsredovisning för särskild nystartsfrihet

 

2. Sociala frihetsaktiviteter

Under pandemin har både frihetsgivare och frihetssökande försökt träffas digitalt i stället för fysiskt med hjälp av olika distanslösningar, till exempel dator, läsplatta, telefon, m.m. Det har naturligvis varit inskränkande, men också öppnat för fler och nya former av frihetsträffar.

Under 2022 sammanfaller därför ett gigantiskt behov av frihetsträffar med att förutsättningarna för att anordna dem är bättre än någonsin! Börja gärna med att läsa mer om hur frihetsträffar fungerar och försök sedan vara så kreativa ni kan.

❯ Anordna frihetsträff

Som frihetsgivare och anordnare av ett eget frihetskontor är du alltid skyldig att följa Frihetsförmedlingens riktlinjer avseende öppethållande av fysiska kontor. Rådande riktlinje (gällande fr.o.m. 18 februari 2022 tills vidare) är att frihetskontor kan hållas öppna i hela landet.

Vi rekommenderar att du som vill starta ett frihetskontor följer instruktionerna som nås via länk nedan. Som frihetsgivare bör du också alltid försöka kvalitetssäkra din verksamhet. Mer information via länkarna nedan:

❯ Starta ett eget frihetsförmedlingskontor

❯ Kvalitetssäkra frihetsverksamhet

Artikeln uppdaterad 2022-02-22

Lägg till innehåll ovanför denna ruta (som inte syns i användargränssnitt)

Innan publicering: glöm inte att
1) ange rätt undermeny + skriv in sidträd för mobil ovanför huvudrubrik
– OBS, SUPERVIKTIGT!
2) ställa in sociala länkar i widget t.h. om huvudrubrik (visas i desktop och padda) samt överst i högerkolumn (visas bara i mobil).
3) ange utvald bild och skriva caption
4) köra sidan i Facebook Linter/debug.

Bygg udda mobil-widgets i vänsterspalt, ifall de ska visas tidigare 
Glöm då inte att ställa in responsive-inställningar!

Kontakta oss

Första kontoret i Norrland

Frihetsförmedlingen prövar  under 2022 ett helt nytt kontorskoncept i samarbete med Havremagasinet i Boden.

Där kan frihetssökande och andra intresserade påbörja sin frigörelseplanering, utvärdera sina frihetsmöjligheter, få hjälp med sökning i platsbanken, få frihetstillstånd utfärdade, träffa en frihetshandläggare och mycket annat.

Dela:

Start  /  Påverkan  / … / Första kontoret i Norrland

Första kontoret i Norrland

Foto: Närhetsliv Boden

Frihetsförmedlingen har ända sedan starten fokuserat på service till allmänheten, bland annat med hjälp av olika kontor runt om i Sverige. Turen har nu kommit till Norrbotten, där vi under 2022 prövar ett nytt spännande kontorskoncept i samarbete med Havremagasinet i Boden.

På Frihetsförmedlingens kontor kan frihetssökande och andra intresserade påbörja sin frigörelseplanering, utvärdera sina frihetsmöjligheter, få frihetstillstånd utfärdade, träffa en frihetshandläggare och mycket annat.

Frihetskontoren är en central del av vår verksamhet som Sveriges största förmedlare av frihet, med huvuduppdraget att verka för en starkare fri sektor, minskat lönearbete och ökad frihet för alla.

När?

Mellan 18 februari till 6 mars 2022, i samband med utställningen Maskinerna är igång går det att besöka vårt oöppnade frihetskontor i Arbetsförmedlingens gamla lokaler i centrala Boden. Under samma period testar vi samtidigt vårt nya koncept Självservicestation i samarbete med Havremagasinet Konsthall.

Var?

Det oöppnade kontoret finns på adress Kungsgatan 33, Boden. Där lanserar vi vår nya kampanj mot kraven på ständig sysselsättning och konsumtion: Tillsammans kan vi sluta.
 
Under perioden 18 februari till 6 mars 2022 går det också bra att besöka Frihetsförmedlingens nya självservicestation i Enter Galleria på Drottninggatan 4. Där kan du själv utfärda frihetstillstånd och andra stödåtgärder, samt få personlig service och information om Frihetsförmedlingen.
 

Mer!

Uppdatering: Efter den framgångsrika testperioden med en självservicestation i Enter Galleria, har Frihetsförmedlingen och Havremagasinet gemensamt beslutat förlänga försöksverksamheten.

Frihetsförmedlingen har därefter flyttat konceptkontoret till Havremagasinets Café, Norrbottensvägen 18, där självservicestationen kommer vara i drift fram till 15 januari 2023.

Foton nedan: Havremagasinet

Mobildeln>

Missa inga händelser

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Tack till:

Previous slide
Next slide

Hur har pandemin påverkat Frihetsförmedlingen och frihetssökandet?

Frihetsförmedlingen tar risken för spridning av coronaviruset på stort allvar och det är viktigt att alla nu hjälps åt för att begränsa smittans utbredning. Vi måste därför ta ett gemensamt ansvar för att undvika att smitta varandra och att själva bli smittade. Du som har behov av att utöva din frihet i nära samvaro med andra människor måste vara extra försiktig. Det är viktigt att stanna hemma om du är sjuk, för att inte riskera att begränsa andras frihet.

Dela:

Frihetsförmedlingen / coronaviruset

Hur har pandemin påverkat Frihetsförmedlingen och frihetssökandet?

Frihetsförmedlingen har under hela coronapandemin tagit situationen på stort allvar och uppmanat alla att ta gemensamt ansvar för att begränsa smittspridningen, så att inte någon annans frihetsutrymme inskränks i onödan eller genom oaktsamhet.

Fast restriktionerna nu är hävda är det viktigt att vi fortsätter att undvika sprida smitta och att själva bli smittade. Tänk därför på att alltid utöva frihet med hänsyn till andra. Stanna därför hemma om du är sjuk, för att inte riskera att begränsa dina medmänniskors frihet.

Av samma anledning, det vill säga ansvaret för att den egna frihetsutövningen inte inskränker andra människors frihet, rätt till hälsa och trygghet, etc, uppmanar vi också frihetssökande att frivilligt vaccinera sig. Samtidigt ser vi med stor oro hur demokratiska fri- och rättigheter har begränsats runtom i världen, men också till viss del i Sverige, med pandemibekämpning som argument.

Som myndighet vill vi understryka att det ur ett frihetsperspektiv är mycket angeläget att ett sansat och konstruktivt offentligt samtal om denna fråga kan föras. Det är därför viktigt att kunna hålla två tankar i huvudet och förstå att det går att både förespråka vaccinering och samtidigt vara starkt kritisk till att grundlagsskyddade fri- och rättigheter inskränks med pandemibekämpning som förevändning.

Hur har pandemin påverkat oss som myndighet?

Frihetsförmedlingen har under hela pandemin följt utvecklingen noga med fokus på att analysera hur frihetsläget i Sverige påverkats av både smittspridningen i sig, av de åtgärder som vidtagits för att hejda den, samt de följder för frihetsutvecklingen i landet som detta hittills medfört och riskerar att medföra även i framtiden.

Vår verksamhet följer självklart Folkhälsomyndighetens råd och anvisningar och vi har därför valt att inte hålla några Frihetskontor öppna under pandemin. Några Frihetsförmedlingsaktiviteter på allmän plats eller i större lokaler har heller inte genomförts i myndighetens egen regi. Vår tillsynsenhet har under pandemin inte heller genomfört några oanmälda fysiska frihetsinspektioner.

Hur har pandemin påverkat dig som frihetssökande?

Som frihetssökande behöver du inte ha påverkats nämnvärt av inskränkningarna. Tvärtom har pandemin och dess effekter visat att nya och oväntade handlingsutrymmen och frihetsmöjligheter kan uppstå för frihetssökande, både som kollektiv och enskilt.

Frihetförmedlingens digitala service gör att du alltid själv kan skriva in dig som sökande, skaffa frihetstillstånd och besluta om stödåtgärder till dig själv. Och för nya frihetssökande rekommenderar vi särskilt vår beprövade stödåtgärd Nystartsfrihet, det bästa sättet att snabbt komma igång!

Följ länken nedan för information om våra stödåtgärder:

Kontakt och besök

Du kan nå oss via kontaktformuläret på denna och många andra sidor på vår webbplats. Det går också bra att maila till info[at]frihetsformedlingen.se, eller kontakta oss via Frihetsförmedlingens Facebooksida.

❯ Kontakta oss

Om du som frihetsombud vill få besök av oss måste vi tyvärr säga nej i nuläget, eftersom beslut fattats att tills vidare inte genomföra några fysiska frihetsinspektioner. Vi får därför hänvisa till informationen om frihetstillsyn på hemsidan och uppmana till frivilliginsatser på fältet.

❯ Frihetstillsyn

 

Aktivitetsrapportering

Aktivitetsrapportering är och förblir frivilligt! Men är ett fantastiskt verktyg för att inspirera andra frihetssökande.

Så vi hoppas alltid få in massor av aktivitetsrapporter! Följ länken om du behöver instruktioner.

❯ Aktivitetsrapportera

Att dokumentera sina frihetsaktiviteter är alltid att rekommendera! För ändamålet finns en mycket användbar blankett, som ett hjälpmedel inom åtgärden särskild nystartsfrihet. Klicka på länken för blankett i pdf-format

❯ Månadsredovisning för särskild nystartsfrihet

 

Sociala frihetsaktiviteter

Under pandemin har både frihetsgivare och frihetssökande försökt träffas digitalt i stället för fysiskt med hjälp av olika distanslösningar, till exempel dator, läsplatta, telefon, m.m. Det har naturligvis varit inskränkande, men också öppnat för fler och nya former av frihetsträffar.

Under 2022 sammanfaller därför ett gigantiskt behov av frihetsträffar med att förutsättningarna för att anordna dem är bättre än någonsin! Börja gärna med att läsa mer om hur frihetsträffar fungerar och försök sedan vara så kreativa ni kan.

❯ Anordna frihetsträff

Som frihetsgivare och anordnare av ett eget frihetskontor är du alltid skyldig att följa Frihetsförmedlingens riktlinjer avseende öppethållande av fysiska kontor. Rådande riktlinje (gällande fr.o.m. 18 februari 2022 tills vidare) är att frihetskontor kan hållas öppna i hela landet.

Vi rekommenderar att du som vill starta ett frihetskontor följer instruktionerna som nås via länk nedan. Som frihetsgivare bör du också alltid försöka kvalitetssäkra din verksamhet. Mer information via länkarna nedan:

❯ Starta ett eget frihetsförmedlingskontor

❯ Kvalitetssäkra frihetsverksamhet

Mer information om coronaviruset

❯ Folkhälsomyndigheten


Artikeln uppdaterad 2022-02-22

Lägg till innehåll ovanför denna ruta (som inte syns i användargränssnitt)

Innan publicering: glöm inte att
1) ange rätt undermeny + skriv in sidträd för mobil ovanför huvudrubrik
– OBS, SUPERVIKTIGT!
2) ställa in sociala länkar i widget t.h. om huvudrubrik (visas i desktop och padda) samt överst i högerkolumn (visas bara i mobil).
3) ange utvald bild och skriva caption
4) köra sidan i Facebook Linter/debug.

Bygg udda mobil-widgets i vänsterspalt, ifall de ska visas tidigare 
Glöm då inte att ställa in responsive-inställningar!

Kontakta oss

Vad tänker unga om frihet?

”Vi har alltid som en liten röst i vårt huvud som säger vad man får och inte får göra och som berättar hur vi ska bete oss. Detta är nästan som ett undermedvetet styre, som att det även är vi som begränsar oss själva från att göra saker som man skulle vilja för att tillfredsställa föräldrar eller samhällets synpunkter på vad som är rätt.”

Så reflekterar en av eleverna i årskurs nio vid Skälltorpsskolan i Göteborg om frihet. På initiativ från SO-läraren Samuel Jonasson har niondeklassarna fått i uppgift att skriva essäer på temat och för andra året i rad har Frihetsförmedlingen glädjen att publicera ungdomarnas essäer om frihet.

Frihetsförmedlingen

Frihetsförmedlingen

Sveriges största förmedlare av frihet

”Vi har alltid som en liten röst i vårt huvud som säger vad man får och inte får göra och som berättar hur vi ska bete oss. Detta är nästan som ett undermedvetet styre, som att det även är vi som begränsar oss själva från att göra saker som man skulle vilja för att tillfredsställa föräldrar eller samhällets synpunkter på vad som är rätt.”

Så reflekterar en av eleverna i årskurs nio vid Skälltorpsskolan i Göteborg om frihet. Det är andra året i rad som Skälltorpsskolans niondeklassare på initiativ från SO-läraren Samuel Jonasson har fått i uppgift att skriva essäer på temat.

– Det har varit väldigt värdefullt. Speciellt eftersom det i den här åldern är så viktigt med identitet. Man börjar forma sin egen karaktär och vilken typ av person man känner sig som och vem man vill vara.

Eleverna har fått möjlighet att reflektera över vilka begränsningar och friheter de själva upplever, i förhållande till samhället, skolan, vännerna och föräldrarna. Essäerna har skrivits i samband med undervisning om olika styrelseskick och innebörden av mänskliga rättigheter.

– Jag vill tro att det, åtminstone för en del elever, har skapat en större förståelse för hur olika det kan se ut för olika människor, till exempel beroende på var man kommer ifrån, vilken kultur och religion man har, föräldrarnas socio-ekonomiska tillstånd eller etniska bakgrund med mera”, berättar Samuel.

Tre klasser i årskurs 9 har varit med, och 20 av eleverna har gett sitt godkännande om att låta Frihetsförmedlingen publicera deras essäer.

Essäsamlingen går att läsa i fulltext här ❯

Nedan delar vi några korta utdrag ur elevernas texter.

”Den friaste människan kan nog vara en människa utan känslor alltså en psykopat, den hade inte känt någon skuld från sina handlingar och kunna enkelt utföra vad den än vill då gränser inte är en nödvändighet.”

”… killar är också begränsade och har inte frihet helt och hållet heller. Det finns många normer som tar friheten ifrån killar, som t.e.x att män inte ska visa känslor/ gråta eller att killar inte ska ha smink eller nagellack.”

”…att kunna prata och säga sina åsikter, det kan vara en stor frihet i sig.  Då kan man visa vad man tycker i samhället och fler kanske tycker samma sak. Man kan då ha förändrat något. Det var exakt det Greta Thunberg gjorde..” 

”…din hjärna/sätt att tänka…får dig kanske att mentalt kryssa ut olika val som du egentligen har. Detta berövar dig din frihet.”

”Fysikens lagar är också en begränsning enligt min definition av frihet, men det är en ganska svår en att ta sig förbi.”

”…frihet symboliserar även kärlek mot varandra och att inte sprida hat och rykten. För just nu känner jag mig fri till en viss del då jag fortfarande får ta emot kritik över den religion jag har valt att utföra och på grund av min etnicitet då jag är från mellanöstern och får konstant höra att jag är någon form av terrorist. Och så klart blir jag utsatt för sexism och förtryck men jag har åtminstone yttrandefriheten att trösta mig med då jag har rätten att skriva vad jag än känner för så länge jag inte gör hets mot folkgrupp för det vore olagligt.”

”Folk skulle säkert också argumentera att lagarna gör så att vi har mindre frihet men jag tycker faktiskt motsatsen…Lagar är nödvändiga för att man ska kunna uppleva frihet.”

”Frihet för mig är att jag får träna/följa vilken sport jag vill, hur mycket jag vill eller hur lite jag vill.”

”Frihet för mig är att jag ska kunna göra vad jag vill och hur jag vill utan att komma i vägen för någon annan som har sin egen frihet.”

”…när någon frågar mig vad är frihet så är det en sak som kommer upp i mitt huvud ”världen”.”

”Det är t.ex. att jag får spela piano, lyssna på min musiksmak, ha min religion och stödja olika åsikter som jag håller med om.”

”Om jag ska vara ärlig så känner jag mig väldigt fri och jag tror att jag känner mig så för mina föräldrar inte är så strikta.”

”Samhället formar oss till ”slavar” dom vill att vi ska till skolan i flera år sen jobba tills vi dör.”

”…nu för tiden så har kvinnor mycket mer frihet. Dom är inte längre beroende av män och kan klara sig själva, tjäna egna pengar och äga sin egen frihet. 

”Barns frihet blir oftast begränsad pga skolan, ifall du är en person som har många aktiviteter i ditt privatliv kan din frihet bli mycket begränsad pga skolan eftersom, i skolan går du i cirka 7 timmar, sedan efter skolan när du tror att du har fritid då har du inte det. Istället har du läxor och prov som du måste plugga till och lägga in minst 2 timmars jobb på, vilket kan leda till mindre fritid, som i sin tur gör att du missar dina fritidsaktiviteter. Det kan i sin tur leda till stress och depression, stressen kommer ifrån att du vill hinna med allt (skola) (sport), och depressionen kommer ifrån att det du gillar blir borttaget ur ditt liv, vilket senare kan leda till självmordstankar och det är det sista alla vill, din smärta försvinner inte genom självmord, den skickas bara vidare till din nära och kära.”

”Idén med frihet uttrycks ofta med hjälp av musik och konst.”

”Det som symboliserar frihet är livet. ”

”Frihet kan inte blundas för och likaså inte heller begränsas. Den ska finnas idag, imorgon och alla kommande dagar framöver. För i slutändan är vi alla människor, mörka som ljusa, och vi förtjänar rätten till att få känna oss fria.”

”Asså “Vad symboliserar frihet?” Att frihet symboliserar något? Eller att något symboliserar frihet?” 

”Även om det är en mänsklighet rättighet finns det vissa som har ingen frihet…Man skulle nästan kunna säga att de är som inburade fåglar. Men kommer dessa fåglar någonsin flyga fritt högt i det blå?”

”Jag som många i andra i samhället känner frihet när vi lyssnar på viss musik och det gör oss avslappnade, som att vi inte har någon oro allt är bara lugnt.”

”I sjuan när vi läste om avrättningar så lärde jag mig en hemsk sak om Afghanistan som jag kommer minnas i resten av mitt liv. Där blev man straffad på ett grymt sätt om man hade en annan sexualitet än hetero. Man blev fastbunden och nerkastad på marken framför en stor tegelmur. Sedan välte man muren över offret som dog. Ett hemskt straff som jag med lättnad kan säga att det inte används längre. Dock är det fortfarande straffbart med döden om man är homosexuell i Afghanistan och några andra muslimska länder.”

Mobildeln längst ned>

Specialfält för mobilvisning nedan. Ställ i så fall in responsive-visningar!

Frihetsförmedlingen är en självorganiserad myndighet, en tankesmedja och ett konstverk med uppdrag att stödja människors frigörelse från strukturer som låser dem inne i lönearbete och ekonomism.
Vår tids fixering vid jobbskapande och tillväxt framstår alltmer som ett hot mot både planeten och kommande generationer. Avancerad teknologi har radikalt ökat möjligheten att befria majoriteten från tvånget att lönearbeta, men används i dag främst för att skapa onödiga jobb som människor dessutom mår dåligt av att utföra. Samtidigt bestraffas de arbetslösa med systematiska tvångsåtgärder.
Frihetsförmedlingens viktigaste ansvar är därför att minimera och helst förhindra meningslös sysselsättning samt att motverka det generella kravet att stå till arbetsmarknadens förfogande. Förmedlingens övergripande målsättningar är att ge befolkningen stöd och struktur för frigörelse, att successivt öka det allmänna handlingsutrymmet och att inspirera till ett mänskligare samhällsbygge.
Frihetsförmedlingen initierades 2014 av konstnärerna Lars Noväng och John Huntington, vilka sedan starten gemensamt leder och utvecklar verksamheten.

Frihetskontor på Backaplan

Frihetsförmedlingen öppnar nu kontor vid Backaplan i en riktad insats för att förbättra vår service till befolkningen i Göteborgsområdet. Kontoret, med adress Ångpannegatan 5, kommer att hålla öppet under två dagar och välkomnar frihetssökande och andra intresserade från hela Västra Götalandsregionen.
Under våra öppettider, lördag den 23 november, kl 10:00 – 16:00 och måndag 25 november, kl 14:00 – 19:00, går det bra att komma till kontoret för att bli inskriven på Frihetsförmedlingen och få ett frihetstillstånd, träffa förmedlingens initiativtagare, samt få information om våra stödåtgärder och få sina frihetsmöjligheter utvärderade av en av våra frihetshandläggare.

Dela:

Start  /  Påverkan  / … / Frihetskontor på Backaplan

Frihetskontor på Backaplan

Frihetsförmedlingen öppnar nu kontor vid Backaplan i en riktad insats för att förbättra vår service till befolkningen i Göteborgsområdet.

Kontoret kommer att hålla öppet under två dagar och välkomnar frihetssökande och andra intresserade från hela Västra Götalandsregionen.

❯ länk till facebookevenemang

När?

Lördag den 23 november, kl 10:00 – 16:00
Måndag 25 november, kl 14:00 – 19:00

Var?

Ångpannegatan 5, Göteborg
 

Vi erbjuder

Under våra öppettider går det bra att komma till kontoret för att bli inskriven på Frihetsförmedlingen och få ett frihetstillstånd, träffa förmedlingens initiativtagare, samt få information om våra stödåtgärder och få sina frihetsmöjligheter utvärderade av en av våra frihetshandläggare.

Foto: Christin Wahlström Eriksson och Frihetsförmedlingen

Mobildeln>

Missa inga händelser

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Tack till:

Previous slide
Next slide

Frihetens pris

Välkommen till en konferens om frihetens pris, om dess värden och villkoren för människors frihet i vår samtid!
Finns det anledning att vara rädd för frihet? Finns det typer av frihet som är otillgängliga i dagens samhälle? Vilka begränsningar sätter vi för vårt eget handlingsutrymme? Vilket är konstens värde och varför kan den inte mobiliseras för särskilda syften?
Konferensen äger rum på Skogen i Göteborg, Lördagen den 9 november 2019

 

 

Dela:

Forskning  /  Projekt / … Frihetens pris

Frihetens pris

Frihetens pris
En konferens om villkoren för människors frihet i vår samtid

Finns det anledning att vara rädd för frihet? Finns det typer av frihet som är otillgängliga i dagens samhälle? Vilka begränsningar sätter vi för vårt eget handlingsutrymme? Vilket är konstens värde och varför kan den inte mobiliseras för särskilda syften?

Konferensen anordnas med anledning av att Frihetsförmedlingen firar fem år och att projektet Sveriges friaste byråkrat nu avslutas. Under åren som har gått har vi stött och blött frågan om frihet i vår samtid i förhållande till alltifrån lönearbete, ekonomism och konsumtionssamhälle till arbetsliv, byråkrati, identitet och metafysik. En mångfald möten, samarbeten, projekt och händelser har sprungit ur denna organiska institution, inte minst sedan Sveriges friaste byråkrat tillträdde sin tjänst i fjol. Nu vill vi knyta ihop trådarna och förhoppningsvis även börja spinna nya tillsammans med er.

Fyra föreläsningar från konferensen:

Bakgrund

I fem år har Frihetsförmedlingen stött och blött frågan om frihet i vår samtid i förhållande till alltifrån lönearbete, ekonomism och konsumtionssamhälle till arbetsliv, byråkrati, identitet och metafysik. Till vår stora glädje har en mångfald möten, samarbeten, projekt och händelser sprungit ur denna organiska institution.

Vi har haft privilegiet att få samtala och samverka med såväl forskare och filosofer, omställningsrörelsen och KRIS, folkbildningssektorn och näringslivet, kommunala verksamheter och skolor, konstvärlden och media, torgfolk och galleriabesökare. Därtill alla de fritänkande människor som klivit in som frihetssökande eller fria byråkrater och mött oss på våra handläggningskontor, seminarier eller konstworkshops.

Vem vet vad som kan uppstå när vi alla samlas under samma tak?

 * * *

Program

Välkommen till en konferens om frihetens pris och värden. Tillsammans låter vi oss inspireras (eller provoceras) av en rad kortare föreläsningar, för att däremellan samtala och diskutera i mindre grupper. Mot kvällen fortsätter vi samtalen över en vegansk middag och dryck.

12.30 Inledning
Frihetsförmedlingens initiativtagare Lars Noväng och John Huntington inleder och ger en kort bakgrund till konferensen och dess tematik.

12.45 Stina Oscarson: Nyttan av ett fågelbo med blommande fingrar
Denna kortföreläsning handlar om kulturens roll i en sönderfallande demokrati. Stina ger oss ett brinnande aktuellt svar på frågan varför vi ska satsa på konst när världen ser ut som den gör.

Stina Oscarson är dramatiker, regissör och fri skribent.

13.30 Birger Schlaug: Varför denna rädsla för ett ökat frihetsrum
Ska vi leva för att arbeta? Eller ska vi arbeta för att leva? Var tog frihetsrummet vägen när arbetslinjen blev överideologi? Och varför utformas skattepolitiken för att minska friheten och göra oss till slavar i ett ekonomiskt system?

Birger Schlaug är debattör, författare, bloggare och f.d. språkrör för Miljöpartiet.

14.00 Fikasamtal och diskussion
Vi samlas i mindre grupper utifrån olika frågeställningar som knyter an till föreläsningarna.

15.00 Cecilia Jonasson: Vad söker egentligen en frihetssökande?
Det senaste året har Cecilia suttit i över 50 timslånga personliga samtal om frihet i egenskap av frihetshandläggare. I denna kortföreläsning delar hon med sig av en reflektion om samtiden som baseras på dessa samtal och andra erfarenheter från året som Sveriges friaste byråkrat.

Cecilia Jonasson är Sveriges friaste byråkat, bloggare och kommunikatör med en fil mag i vetenskapsteori/ medvetandefilosofi. 

15.30 Syster Lena: Att dra sig undan världen för att komma till den
Vad innebär det att leva klosterliv i Sverige på 2000-talet? Att ge upp sina ägodelar och hänge sig åt Gud? Syster Lena delar med sig av ett kristet perspektiv på frihet och ger oss en inblick i systrarnas vardag och erfarenheter.

Syster Lena är nunna vid Klaradals kloster och har en bakgrund som psykolog.

16.00 Per Johansson: Inget är gratis i denna värld – om frihetens pris
Är vi fria från en Stalin i samhället bara för att vi har en Stalin inom oss? Per Johansson ställer sig frågor om sin inre djävul i en reflektion om hur den fria tanken och ännu mera det fria yttrandet har ett verkligt och kännbart pris, även nu, även i Sverige, även i Väst.

Per Johansson är idéhistoriker och fil dr i humanekologi, fri forskare, konsult samt upphovsman till flera uppmärksammade poddserier med kulturjournalisten Eric Schüldt.

16.30 Samtal och diskussion
Vi samlas i mindre grupper utifrån olika frågeställningar som knyter an till föreläsningarna.

17.30 Sammanfattning och samtal i helgrupp

18.00 Vegansk middag med dryck
Vi tar samtalet vidare till middagsbordet.
Meddela oss i förväg om eventuella allergier.

 * * *

Konferensen Frihetens pris genomförs den 9 november 2019 på Skogen, Masthuggsterassen 3, Göteborg, med stöd från

Foto: Andreas Torstensson

Previous slide
Next slide

Norrköpingskontor på Verkstad konsthall

Frihetsförmedlingen hälsar allmänheten välkommen till Norrköpings första frihetskontor.

Kontoret öppnar på kulturnatten, lördagen den 28 september,  kl 13:00 på Verkstad konsthall i kulturkvarteret Hallarna.
Under invigningsdagen erbjuder vi både självservice och bemannad kundtjänst fram till 20:00.

Då går det bra att komma för att erhålla frihetstillstånd, genomföra en frihetsutvärdering eller diskutera frihetens villkor och förutsättningar med både frihetsförmedlingens initiativtagare och Sveriges friaste byråkrat.

Vi är mycket glada över att expertis från Norrköpings Konstmuseum utsmyckat vårt Norrköpingskontor med verk ur den kommunala samlingen på samma sätt som övriga offentliga verksamheter i staden.

Dela:

Start  /  Påverkan  / … / Norrköpingskontor Verkstad konsthall

Norrköpingskontor på Verkstad konsthall


Frihetsförmedlingen hälsar allmänheten välkommen till Norrköpings första frihetskontor på Verkstad konsthall.

Kontoret öppnar på kulturnatten, lördagen den 28 september,  kl 13:00 på Verkstad konsthall i kulturkvarteret Hallarna.
Under invigningsdagen erbjuder vi både självservice och bemannad kundtjänst fram till 20:00.
 
Då går det bra att komma för att erhålla frihetstillstånd, genomföra en frihetsutvärdering eller diskutera frihetens villkor och förutsättningar med både frihetsförmedlingens initiativtagare och Sveriges friaste byråkrat.
 

Vi är mycket glada över att expertis från Norrköpings Konstmuseum utsmyckat vårt Norrköpingskontor med verk ur den kommunala samlingen på samma sätt som övriga offentliga verksamheter i staden.

När?

Lördag den 9 mars, klockan 13:00 – 18:00

Var?

Verkstad konsthall, kulturkvarteret Hallarna/Tunnbindaregatan 37.
>mer information

Vi erbjuder

Lördag 28 september, mellan kl 13:00 och 20:00 går det bra att komma förbi för att bli inskriven på Frihetsförmedlingen, få information om våra stödåtgärder, träffa förmedlingens initiativtagare eller få hjälp med en snabb utvärdering av frihetsbehovet.

Påföljande vecka kommer kontoret att hålla öppet onsdag och torsdag, kl 16:00-20:00 och stänger därefter.

Sveriges friaste byråkrat, Cecilia Jonasson finns också på plats

Cecilia kommer att erbjuda handläggningar, inklusive frigörelseplanering under hela lördagen.

Observera att dessa handläggningar inte kan förbokas utan genomförs på drop in-basis, först till kvarn!

Mobildeln>

Missa inga händelser

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Tack till:

Previous slide
Next slide

Fria byråkrater nätverksträff Malmö

Välkommen till den tredje nationella träffen med nätverket Fria byråkrater. Vi bjuder på en spännande eftermiddag där vi utforskar det samtida arbetslivets ritualer, delar erfarenheter ur våra arbetsliv och spånar på möjliga experiment för frigörelse.Dag och tid:Lördag den 15 juni kl. 13.00 – 17.30. Därefter gemensam middag och dryck. Eventet är kostnadsfritt men kräver föranmälan.Plats:STPLN, Stapelbäddsgatan 3, Malmö.Karta ❯Anmälan:Om du redan är medlem i nätverket skicka ett mail till info@frihetsformedlingen.se och meddela att du vill komma. Uppge om du ska vara med på middagen (kostnad 100 kr). Invänta bekräftelse.OBS! Begränsat antal platser. Först till kvarn.Eventet är endast öppet för medlemmar i nätverket fria byråkrater.

Dela:

Forskning  /  Projekt / … Nätverksträff Malmö

Fria byråkrater nätverksträff Malmö

Välkommen till den tredje nationella träffen med nätverket Fria byråkrater. Vi bjuder på en spännande eftermiddag där vi utforskar det samtida arbetslivets ritualer, delar erfarenheter ur våra arbetsliv och spånar på möjliga experiment för frigörelse.

Dag och tid:

Lördag den 15 juni kl. 13.00 – 17.30.
Därefter gemensam middag och dryck. Eventet är kostnadsfritt men kräver föranmälan.

Plats:

STPLN, Stapelbäddsgatan 3, Malmö. Karta ❯

Anmälan:

Om du redan är medlem i nätverket skicka ett mail till info@frihetsformedlingen.se och meddela att du vill komma. Uppge om du ska vara med på middagen (kostnad 100 kr). Invänta bekräftelse.

OBS! Begränsat antal platser. Först till kvarn.

Eventet är endast öppet för medlemmar i nätverket fria byråkrater. Följ anvisningarna via denna länk för att anmäla intresse för att bli medlem:

Läs mer / anslut dig till nätverket ❯

 * * *

Program

13.00 Frihetsförmedlingen välkomnar

Kort presentationsrunda och introduktion till nätverket fria byråkrater.

13.15 Inspirationsföreläsning: Arbetsplatsen: en helgedom?

Vilka ritualer och tankefigurer präglar dagens arbetsplatser? Hur ser världsbilden bakom dem ut och vilka värden lyfter de fram? Hur präglas vår människosyn av dem?

Frihetsförmedlingen har sedan i höstas drivit två parallella projekt som syftar till att utforska möjligheten att öppna upp nya handlingsutrymmen och perspektiv på samtiden inifrån en av vår tids mest värdeladdade sfärer: arbetsplatsen. Ett av dem utgörs av detta nationella nätverk som utforskar villkoren för människors frihet i förhållande till bl a New Public Management.

I det andra projektet gör Frihetsförmedlingen frihetsinspektioner på olika arbetsplatser. Inspektionen är en performativ konstupplevelse där vi mäter och kontrollerar “frihetsmiljön” på ett sätt som belyser sådant som tenderar att underordnas i marknadsbyråkratiska strukturer, såsom den mänskliga faktorn, lekfullhet, reflektion, laddning och närvaro på arbetsplatsen.

Föreläsningen handlar om de lärdomar och erfarenheter som har gjorts genom dessa samhällsnära konstverk.

13.45 Workshop: enkät om psykosocial frihet

Ett av delmomenten i frihetsinspektionerna utgörs av en “enkät för psykosocial frihet” vars frågor vrider och vänder på de normer, strukturer och förgivettaganden som präglar arbets- och mätbarhetssamhället. Vi fyller i enkäten och reflekterar sedan över våra tolkningar och tankar i mindre grupper.

14.30 FIKAPAUS

15.00 Vad är det vi inte står ut med?

Medlemmarna får möjlighet att i mindre grupper lyssna till varandras berättelser. Tillsammans hjälps vi åt att närma oss en bättre förståelse för vad det är som är problematiskt i våra enskilda situationer. Vad är det vi känner motstånd mot? Varför? Hur? Vilka är de gemensamma nämnarna?

15.45 FRUKTSTUND

16.00 Hur kan vi göra annorlunda?

Hur kan vi stärka vår lekfullhet, empati och lyhördhet för icke-vetandet och det unika i enskilda situationer? Vad kan vi göra i praktiken? För den enskilde? Tillsammans? I mindre grupper skapar vi förslag på möjliga frigörande handlingar anpassade efter vars och ens unika situation.

17.00 Diskussion i helgrupp

17.30 MIDDAG (OBS – föranmälan krävs!)

Vi tar samtalet vidare till middagsbordet. Frihetsförmedlingen serverar vegetarisk mat och dryck. Meddela oss i förväg om eventuella allergier.

Kostnad för mat och ett glas vin/öl betalas på plats. Meddela oss i förväg om eventuella allergier.

 

Vårdapparaten och den mänskliga faktorn

Det finns vissa ord och begrepp som inte bör blandas ihop. Om vi gör det bidrar vi till att upprätthålla en olycklig förvirring. Två sådana ord är individ och person. Om vi blandar ihop dem förvränger vi vår uppfattning om verkligheten — eller den förvrängs passivt för oss — och denna förvrängning tjänar vissa intressen på, men inte vår potentiella mänsklighet och definitivt inte vår omdömesförmåga.Tänk dig ett sjukhus, en fysiskt koncentererad del av vårdapparaten. Där finns olika roller, olika perspektiv, olika funktioner i apparaten: patient, personal, närstående. Ett sjukhus, ja, hela vårdapparaten, består av en rad sammanlänkade tankekonstruktioner, fokuserade i vissa byggnader och i väldefinierade arbetsuppgifter. Som patient, mottagare av vård i apparten, kommer jag in i det konkreta systemet utifrån, som en input, och en serie väletablerade rutiner sätts i gång. Jag vårdas (observera passivformen, som också impliceras av själva ordet patient; motsatsen är agent, den som gör något). Vem är då jag? Vad är då jag?

 

Vårdapparaten och den mänskliga faktorn

Per Johansson

Per Johansson

Fri forskare, idéhistoriker och fil dr i Humanekologi

[Föredrag vid Region Kronobergs FoU-enhets 20-årsjubileum, 2 oktober 2018]

Det finns vissa ord och begrepp som inte bör blandas ihop. Om vi gör det bidrar vi till att upprätthålla en olycklig förvirring. Två sådana ord är individ och person. Om vi blandar ihop dem förvränger vi vår uppfattning om verkligheten — eller den förvrängs passivt för oss — och denna förvrängning tjänar vissa intressen på, men inte vår potentiella mänsklighet och definitivt inte vår omdömesförmåga.

Tänk dig ett sjukhus, en fysiskt koncentererad del av vårdapparaten. Där finns olika roller, olika perspektiv, olika funktioner i apparaten: patient, personal, närstående. Ett sjukhus, ja, hela vårdapparaten, består av en rad sammanlänkade tankekonstruktioner, fokuserade i vissa byggnader och i väldefinierade arbetsuppgifter. Som patient, mottagare av vård i apparaten, kommer jag in i det konkreta systemet utifrån, som en input, och en serie väletablerade rutiner sätts i gång. Jag vårdas (observera passivformen, som också impliceras av själva ordet patient; motsatsen är agent, den som gör något). Vem är då jag? Vad är då jag?

Jag är en människa. Så vad är det, en människa? Denna fråga är ju relevant i absolut alla sammanhang, inte bara i min roll som patient på ett sjukhus. Men på vilket sätt är den specifikt relevant i vårdsammanhang? Vad eller vem är det som vårdas? En individ? En person?

Ordet individ kommer från latinets individuum (motsvaras av grekiskans atomos) — en distinkt sak eller varelse, skild från andra saker eller varelser. En mänsklig individ är således en människa sedd som åtskild från andra människor.

Ordet person kommer från latinets persona, vars ursprungliga betydelse är mask, det vill säga roll i ett drama. Senare kom det att betyda en mänsklig varelse med vissa egenskaper — förnuft, moral, medvetande, en varelse ofrånkomligen ingår i specifika sociala relationer. Denna innebörd fick en extra stark konnotation i kristendomen i vilken en människa är ”Guds avbild”, något som, mera metafysiskt uttryckt, innebär att verklighetens själva grund är personlig. Verkligheten är då inte objektiv utan relationell och mänskliga relationer återspeglar därmed verklighetens aktuella karaktär. Om relationerna är dåliga blir det illa i själva verkligheten. Individer, atomer, däremot, är objektivt observerade, distinkta saker vilka i sig saknar fundamental betydelse för verkligheten. Individer är bara komponenter i världen.

Låt oss relatera detta till tre väsentliga ingredienser i vårdapparaten: vetenskap, organisation respektive omdöme. Vad vi har här är tre former av kunskap som går in i varandra, men som var och en också följer sina egna premisser, har sin egen inneboende logik. Den mest personliga av dessa kunskapsformer är omdömet. Vetenskap respektive organisation är i sig mera opersonliga, men kräver samtidigt omdöme för att kunna utövas och användas adekvat. Så på sätt och vis är omdöme (fronesis) i slutändan den mest fundamentala kunskapsformen. Man skulle här även kunna tala om urskillning, om förmågan att utöva urskillning (gr. diakrino).

Men vad styr vårdapparaten? Vårdapparaten är mest av allt en organisation. Och när det gäller att organisera mänskliga aktiviteter skedde ett avgörande skifte i och med industrialiseringen av ekonomin och därmed av samhället. I det resulterande moderna samhället har en rad olika organistationsideologier sett dagens ljus: taylorism (specialisering, centralisering), lean production (eliminera allt ”onödigt”), new public management (mätning, utvärderingar, dokumentation). Alla dessa laborerar definitionsmässigt med individer, med atomära komponenter, inte med personer. Specialisering, centralisering, att eliminera allt ”onödigt”, att mäta, utvärdera och dokumentera — allt detta medför också vissa värdemässiga prioriteringar. Det som prioriteras är framför allt effektivitet och kontroll.

Nu är det ju inte så, att effektivitet och kontroll nödvändigtvis är några dåliga värden att rätta sig efter. Men de innebär en risk, kan man säga. Ty vad får det för följder när man organiserar vården efter mönster från industriell produktion? Rent konkret blir följden att patienter processas i olika steg vid olika stationer, att personal fullföljer vissa definierade uppgifter i processen, medan anhöriga och närstående undrar vad som händer. (Patienter och närstående som har insikt i processerna har emellanåt klara fördelar jämfört med dem som inte har en aning om dem.)

Taylorism, lean production, new public management är tankekonstruktioner. När en sådan tankekonstruktion väl har realiserats i, säg, en ”vårdapparat”, då existerar den och utövar ett inflytande i yttervärlden och styr därmed kraftfullt människors beteenden. Med andra ord kommer ett sjukhus, en vårdinrättning, hela vårdapparaten att bokstavligen bestå av en rad sammanlänkade dylika tankekonstruktioner. Som patient, som personal eller som närstående sorteras jag in i dessa på olika sätt, men alltid på konstruktionens premisser. Och alltid främst som individ, som en atomär komponent i en serie höggradigt mekaniserade processer.

Vad är då denna fantastiska konstruktion till för? Den är till för att hjälpa sjuka och skadade människor. Konstruktionen är egentligen till för personer, men när man kommer in i apparaten, när man blir en komponent i dess processer, då blir man en individ. Rent förståelsemässigt går det också att se det från andra hållet och fråga sig: Är kanske människan i lika hög grad till för vårdapparaten?

Qui bono? Vem tjänar på konstruktionen? Vad kan tjäna på vetenskapen? En abstrakt kunskapsproduktion; ekonomin. Vad kan tjäna på tekniken? Utvecklandet av apparater; ekonomin. Vad kan tjäna på organisationen, på byråkratin? Arbetsmarknaden; ekonomin. Allt detta gynnas av själva flödet av patienter genom apparaten.

Men vad är det som gynnar personen i detta? Om vårdapparaten i stor utsträckning är byråkratiskt, tekniskt och bokföringsmässigt organiserad — hur stort utrymme finns det för utövande av mänskligt omdöme? I synnerhet i just en vårdapparat måste väl ändå personers omdöme vara av särskild vikt, oavsett deras funktion som komponenter?

Ett annat namn för mänskligt omdöme är den mänskliga faktorn. Detta uttryck har oftast en negativ klang, vilket innebär en teknikcenterad värdering. Om något går fel i ett tekniskt system och inget tekniskt fel finns, så är det någon människas fel. Omdömet brast. Ju mera man betonar denna association desto svårare blir det att se den mänskliga faktorns positiva sida, nämligen att denna består i själva möjligheten att utöva omdöme. Eliminera den mänskliga faktorn och alla mänskliga, personliga, omdömen i positiv mening kommer också att försvinna.

Lite innan jag höll det här föredraget i Växjö kunde man i DN läsa en intervju med en läkare i Lund: ”i en alltmer byråkratiserad sjukvård reduceras patienterna till att bli delar i en produktionsapparat och inte till att vara människor i behov av omsorg”. Vad skulle hända om en läkare insisterar på att utöva sitt omdöme (vilket egentligen har en stark status; betänk läkareden)? Eftersom detta utövande oundvikligen kan ta lite tid, hur skulle apparaten reagera? Flödet, effektiviteten, stoppas ju i så fall lätt upp. Var går gränsen för när ett organisatoriskt system slutar främja mänskliga syften, slutar bry sig om personer och börjar överföra sin rent administrativa och tekniska logik på hanterandet av människorna, så att de faktiskt upphör att behandlas som personer och blir individer, atomer, komponenter i systemets abstrakta funktionalitet?

Min poäng är inte ett heltäckande argument mot organisatoriska rutiner, eller ens mot en viss ”apparatighet”. Sådant kan vara exakt vad som behövs för vissa typer av sjukdomar eller skador. Snabbhet och effektivitet är då nödvändigt och en effektiv apparat är i så fall oundgänglig. Men väldigt mycket som nu äger rum i vårdapparaten har inte alls den karaktären, utan skulle vinna på om utövande av personligt omdöme fick en mera fundamental plats och roll. Det finns med andra ord en gräns för när ”apparatigheten” förlorar sitt egenvärde. Om den gränsen passeras, vad gör man då? Vad som från början var en tankekonstruktion är ju realiserad i byggnader, rutiner och bestämmelser. De rubbas därmed inte så lätt, inte ens när de har gått över gränsen för vad som är mänskligt, personligt, eftersträvansvärt.

Den fråga jag landar i blir: Hur skulle en vårdorganisation se ut om dess användande av vetenskap, teknik och organistationsformer verkligen byggde på en fundamental avsikt att odla och främja mänskligt omdöme — hos såväl ”patienter” som ”personal” som ”närstående”? 

Artikeln är tidigare publicerad i tidskriften Mooria och här återgiven med artikelförfattarens tillstånd.