Ökad sysselsättning är ett uttalat mål från de flesta politiska läger. Vare sig man tror på sin retorik eller ej, är målsättningen tydlig: fler bör arbeta mer. Men om sysselsättning är det högsta målet, vad händer då med sysslolösheten?

Sysslolöshet i dess olika former är livsviktigt för ett uthålligt samhälle. Det som betraktas som att ”inte göra någonting” ur ett rådande perspektiv, är i själva verket ofta raka motsatsen. Skillnaden ligger i hur olika aktiviteter värderas. Att arbeta mot betalning står i dag högst på värdeskalan medan viktiga aktiviteter som att fundera, filosofera, skapa och vara social etc, hamnar väldigt långt ner. Men det är i sysslolösheten som det nyskapande, det politiska nytänkandet och de samhällsomvälvande idéerna ofta uppstår. Genom tid till eftertanke rör vi oss framåt.

Därför skapar sysslolösheten politisk oro. Nya idéer om samhället utmanar alltid de etablerade, och i ett samhälle med kortare arbetstid och mer tid för reflektion kommer nya trender och sociala mönster att växa fram, exempelvis konsumtions- och arbetskritiska, solidariska och medvetna. En riktning som skrämmer befintliga institutioner, näringsliv och stat.

Sysslolöshetens potential att utveckla samhället utmanar med andra ord etablissemanget. Är ”slackern” den nya revolutionären?

Picture of Frihetsförmedlingen

Frihetsförmedlingen

Sveriges största förmedlare av frihet

Ökad sysselsättning är ett uttalat mål från de flesta politiska läger. Vare sig man tror på sin retorik eller ej, är målsättningen tydlig: fler bör arbeta mer. Men om sysselsättning är det högsta målet, vad händer då med sysslolösheten?

Sysslolöshet i dess olika former är livsviktigt för ett uthålligt samhälle. Det som betraktas som att ”inte göra någonting” ur ett rådande perspektiv, är i själva verket ofta raka motsatsen. Skillnaden ligger i hur olika aktiviteter värderas. Att arbeta mot betalning står i dag högst på värdeskalan medan viktiga aktiviteter som att fundera, filosofera, skapa och vara social etc, hamnar väldigt långt ner. Men det är i sysslolösheten som det nyskapande, det politiska nytänkandet och de samhällsomvälvande idéerna ofta uppstår. Genom tid till eftertanke rör vi oss framåt.

Därför skapar sysslolösheten politisk oro. Nya idéer om samhället utmanar alltid de etablerade, och i ett samhälle med kortare arbetstid och mer tid för reflektion kommer nya trender och sociala mönster att växa fram, exempelvis konsumtions- och arbetskritiska, solidariska och medvetna. En riktning som skrämmer befintliga institutioner, näringsliv och stat.

Sysslolöshetens potential att utveckla samhället utmanar med andra ord etablissemanget. Är ”slackern” den nya revolutionären?