Frihet brukar inte komma som en skänk från ovan, den måste antingen skapas eller erövras.

För frihetssökande är detta en av de första viktiga insikterna på vägen mot frigörelse. Även om de yttre förutsättningarna för frihet finns, så är det i slutänden individen själv som måste bestämma sig för att ta sig friheten. Detta gäller för både stora och små situationer, för livsavgörande beslut lika mycket som för små val i vardagen. Kanske är detta en nedslående insikt, men likväl helt central för att förstå att det som begränsar ens frihet nästan alltid finns inombords, som rädslor eller andra mentala hinder, antingen helt eller delvis. I en frigörelseprocess underlättar det därför att ha hjälp och stöd från någon som själv genomgår eller har genomgått liknande processer, en sådan person som vi på Frihetförmedlingen brukar benämna frihetssökande eller frihetsgivare.

Ofriheten sitter ofta djupt rotad i invant beteende och/eller normer; det kan exempelvis handla om egenskaper som tillskrivs kön, en social skolning som skapar lydnad och kontroll eller en klasstillhörighet som kanske medför känslor av överlägsenhet eller underlägsenhet. Att frigöra sig från sådana strukturer är en process som varje frihetssökande måste genomgå och som kräver ett mått av både självreflexion och självinsikt. I varje kretslopp av ofrihet finns en ond spiral som måste brytas, ett ramverk som den mentala ofriheten skapat. Något som hindrar oss från att se vår egen position och våra möjligheter att lämna eller förändra den.

Man kan förstå detta ramverk som en hinna, eller en rökridå. Någonting som konkret hindrar en från att komma i kontakt med ett annat sätt att förstå, se, förhålla sig. Att se igenom eller ta sig förbi denna hinna kan vara en skrämmande upplevelse, precis som alla färder ut i det okända. Därför är det så viktigt och värdefullt att ta hjälp av någon som redan gjort resan, eller försöka göra resan tillsammans.

Frihetsförmedlingen vill därför alltid förespråka utökade möjligheter till mental fritid, reflektion, samtal som vidgar tankens rum och tid att både själv och gemensamt fundera över vad man vill åstadkomma, på riktigt.

Frihetsförmedlingen

Frihetsförmedlingen

Sveriges största förmedlare av frihet

Frihet brukar inte komma som en skänk från ovan, den måste antingen skapas eller erövras.

För frihetssökande är detta en av de första viktiga insikterna på vägen mot frigörelse. Även om de yttre förutsättningarna för frihet finns, så är det i slutänden individen själv som måste bestämma sig för att ta sig friheten. Detta gäller för både stora och små situationer, för livsavgörande beslut lika mycket som för små val i vardagen. Kanske är detta en nedslående insikt, men likväl helt central för att förstå att det som begränsar ens frihet nästan alltid finns inombords, som rädslor eller andra mentala hinder, antingen helt eller delvis. I en frigörelseprocess underlättar det därför att ha hjälp och stöd från någon som själv genomgår eller har genomgått liknande processer, en sådan person som vi på Frihetförmedlingen brukar benämna frihetssökande eller frihetsgivare.

Ofriheten sitter ofta djupt rotad i invant beteende och/eller normer; det kan exempelvis handla om egenskaper som tillskrivs kön, en social skolning som skapar lydnad och kontroll eller en klasstillhörighet som kanske medför känslor av överlägsenhet eller underlägsenhet. Att frigöra sig från sådana strukturer är en process som varje frihetssökande måste genomgå och som kräver ett mått av både självreflexion och självinsikt. I varje kretslopp av ofrihet finns en ond spiral som måste brytas, ett ramverk som den mentala ofriheten skapat. Något som hindrar oss från att se vår egen position och våra möjligheter att lämna eller förändra den.

Man kan förstå detta ramverk som en hinna, eller en rökridå. Någonting som konkret hindrar en från att komma i kontakt med ett annat sätt att förstå, se, förhålla sig. Att se igenom eller ta sig förbi denna hinna kan vara en skrämmande upplevelse, precis som alla färder ut i det okända. Därför är det så viktigt och värdefullt att ta hjälp av någon som redan gjort resan, eller försöka göra resan tillsammans.

Frihetsförmedlingen vill därför alltid förespråka utökade möjligheter till mental fritid, reflektion, samtal som vidgar tankens rum och tid att både själv och gemensamt fundera över vad man vill åstadkomma, på riktigt.